Recension av Jean Luc Cornilles bok
"Den praktiska tillämpningen av de senaste upptäckterna om biomekanik i hästens ryggraden"

Denna bok drog mig in redan från början.

”Hästutbildning och veterinärmetoder betraktar hästens ryggraden som sekundär för benen. Principer för ridning betonar att böja hästens ryggrad genom större ingrepp i bakbenen och / eller nackens sänkning. I tanken på att ryggont bara är kompensationen för hocksmärta, behandlar hästpatienter ryggsmärta genom att injicera hockorna. ”

Och från och med därefter fann jag att The Science of Motion (och Jean Luc Cornille) har presenterat en mycket avancerad text med avseende på rörelsen i hästryggen, påverkan av ryttare på sådant och hur man kan förena de två för att skapa verklig balans och harmoni.

Vi kan inte längre acceptera att bakbenen genererar flexion i ryggraden och inte heller sänkning av nacken. I själva verket visar den väl illustrerade grafiken tydligt att hästens rygg har mycket begränsad flexion men reagerar istället på och genererar rörelse genom små och komplexa rotationer. Dessa rotationer uppstår, när hästen reser, som svar på många krafter - tyngdkraft, ryttarvikt och störningar samt signaler från hjärnan. De många senorna, ligamenten och musklerna som förbinder ryggraden fungerar tillsammans i en fint orkestrerad symfoni av sammandragningar, frisättningar och stabilisatorer, alla med samma syfte - att upprätthålla ryggradens integritet.

Genom den lättlästa grafiken av både häst- och mänsklig rygg blir det ganska tydligt att en körstol inte gör något för att förbättra hästens balans och prestanda. Ju mer rörelse som ryttaren skapar, desto styvare blir ryggmusklerna. Även i nedsänkning av nacken hittar vi den kraft som skapas på ryggraden, återigen, skapar en stelnande reaktion i ryggens muskulatur. Med hjälp av datoriserade sensorer upptäcker vi att vi sitter på den punkt på hästens rygg som stör störst deras balans - det område som måste kämpa med den mest vertikala kraften. Cornille förklarar att det först tyckte att detta verkar vara ett problem men istället visar att det här är där ryttaren kan utöva mest inflytande. Typ av inflytande tas sedan i fråga.

När vi fortsätter in i förklaringen får vi igen hjälp av sensorerna. Ryttaren måste upprätthålla en stabil ryggraden för att inte störa hästens ryggrad. Det bör inte finnas någon fram och tillbaka rörelse och inte heller att det hoppas upp och ner. Vi arbetar igenom hur vi kan uppnå denna stabilitet såväl som en förståelse för vad som händer i hästen om vi inte lyckas med det. När vi väl har uppnått upptäcker vi att hästens hjärna gör mer för att kontrollera rörelser än de flesta har insett.

Många moderna vetenskapliga studier införlivas i texten såväl som undersökningen av vissa traditionella mästares förhållningssätt till deras kroppspositioner och hjälpmedel. Vi hittar faktiska skäl för vår inställning till ridning och vi (äntligen) har definitivt bevis på ryggens begränsade förmåga att böja, runda eller på annat sätt aktivt reagera på våra hjälpmedel - utom naturligtvis för att skydda sig mot vårt felaktiga inflytande.

Boken är ett måste för alla ryttare som är intresserade av sin hästs välbefinnande och de som vill uppnå verklig harmoni mellan häst och ryttare.

Granskning av ett personligt ägt exemplar