The Blue Room - Bukeka Shoals och The Organ Jazz Trio

• April 27, 2024

Det finns platser som är meccas för att sköta ny talang på grund av den talang som en gång hoppade från dess väggar och tak och ekade ner i sina hallar. I hela Kansas City Jazz District finns det många sådana platser och deras legender är många, från greve Basie till Miles Davis, från Mary Lou Williams till Charlie Parker.

Den sena Robert Altman, Oscar-vinnande regissören, upplevde första hand en del av den legenden som gjorde talang som en mycket ung tonåring som skulle smyga bort från sitt förort i Kansas City för att ta del av sevärdheterna och ljuden från musikskaparna och deras musik på 18 och Vine. För flera år sedan återvände Altman till sina pojke i barndom och gjorde en film med titeln "Kansas City" som återvände till jazzens storhetstid och det höga liv som då levde i staden.

Det finns för närvarande en jazzklubb som finns kvar i jazzområdet som har ett legitimt anspråk på en del av denna historia och det är Blue Room. På en given kväll kan du släppa in i klubben och förvänta dig att bli underhållen av antingen några av de mest kända artisterna i branschen eller de som bara testar sina musikaliska vingar.





Vid mitt senaste besök hälsades jag när jag kom genom dörren med ett rytmiskt ljud från ett orgel som Orgeljazztrio, ledd av organist Ken Lovern, med Brian Baggertt på gitarr och Kevin Frazze på trummor, lindade en uppsättning. Musiken lät trevligt, det fanns en publik med stor storlek och deras entusiastiska klapp indikerade att de hade varit väl underhållna. Det skulle gå några minuter tills deras nästa uppsättning, men jag var säker på att när de kom tillbaka skulle det vara bra tid.

Vad jag inte visste var att det fanns en sångare med dem och när nästa uppsättning började och en ung dam gick upp till mikrofonen blev jag positivt överraskad. Jag frågade någon i närheten vem hon var och jag fick höra att hon heter Bukeka Shoals. Jag kände inte namnet. Den första låten hon sjöng var en omslag till en Michael Jackson-melodi, "Kan aldrig säga hejdå" och det konstaterades snabbt att hon verkligen kunde sjunga. Men det var när hon flyttade från pop till traditionell jazz att jag lyssnade med absolut vördnad. Hennes återgivning av den gamla standarden "Mår bra" lämnade mig stirrade i vantro. Bilder av Ella Fitzgerald, Billy Holiday, Dinah Washington och alla andra divor som kanske en gång pratade scenen i Blue Room filtrerades genom min fantasi när Bukeka återfick andan och känslan.

Även om "Feeling Good" inte finns på cd-skivan Bukeka Shoals med Ken Loverns OJT det finns nio andra låtar säkert att glädja!