En intervju med Marianne De Nazareth - Del-1

• Maj 5, 2024

Marianne De Nazareth, kompis med UNFCCC & UNEP, är en frilansjournalist vars passion är att forska miljörelaterade frågor. Hon arbetade som Asst. Redaktör i The Deccan Herald, publicerad i Indien. Hon är nu på St. Joseph's College (Indien) som adjungerad fakultet. Detta är den första delen av denna intervju.


Miljö @ B: Som miljöjournalist, ska du snälla säga vad som är den största miljööverraskningen, bra eller dålig, för dig under de senaste decennierna?

Marianne: För mig är den största miljööverraskningen som definitivt är dåliga nyheter smältningen av glaciärerna i Himalaya som jag såg under en resa 2009 till Katmandu. Glaciärsmältan matar miljarder människor nedströms och är en föregångare till en kris som kan utlösa vattenkrig. Det har varit ett mycket oroande fenomen som måste stoppas eller åtminstone kontrolleras. Istället har det diskuterats om IPCC: s faktafel och om fenomenet inträffar eller om det är ett hoax. Vad behöver världen för att inse att klimatförändring är ostoppbar om vi inte gör något bråttom? Vi miljöjournalister måste göra lite för oss genom att sprida ordet och skriva berättelser som får den vanliga mannen att inse att vi alla är i det tillsammans och därför måste alla gå ihop för att arbeta mot en gemensam sak.

Miljö @ B: Vilken effekt har Global Warming på växtliv och djur?

Marianne: Under vår liv försvinner många arter av växter och djur - flora och fauna. I själva verket på grund av uppvärmningen växer många invasiva arter som inte kunde växa i vissa områden som Himalaya på grund av kyla och döda de lokala arterna. I de arktiska områdena innebär ett varmare klimat röda rävar, arktisrävens rovdjur kommer att röra sig längre norrut, och kommer in på den arktiska rävens traditionella livsmiljö. Lemmingar (gnagare) som är rävets byte dör bort med de kortare, mildare vintrarna. Medeltemperaturerna har ökat i de områden där Quiver-trädet växer i Sydafrika och Namibia. Torkan och de åtföljande problemen som sprider sig under det senaste decenniet har hundratals träd dött nära Ekvatorn-regionen. Detta är bara två exempel på ett globalt fenomen.

Miljö @ B: Vilken effekt har Global Warming på den indiska subkontinenten?

Marianne: Här i Indien med uppvärmningen av klimatet kan bönderna inte förutsäga när de ska odla sina grödor och börja plöja sina åkrar. Det finns inget bestämt mönster för monsonerna mer som under föregående århundrade. Så jordbrukare som är beroende av regnen för att odla sina grödor står inför stora problem och självmord på jordbrukare blir vanliga. De tar lån och finner sedan att det inte finns några regn, så de har ingen gröda, bara en enorm skuld att betala, så de begår självmord i förtvivlan.
Färskt vatten håller på att bli en mycket stor fråga och vattenkrig kommer definitivt att bryta ut mellan stater i landet. Vi står redan inför problem mellan min delstat Karnataka och grannländerna Tamil Nadu och delar färskt vatten från floder.
Befolkningen växer i en skrämmande takt och knappa resurser gör det svårt att dela dem. Här i Bangalore med befolkningsexplosionen och uppvärmningen av staden på grund av den globala uppvärmningen är energi otillräcklig och vi har oplanerade stängningar av strömmar i timmar åt gången.

Miljö @ B: Vem är de mest utsatta länderna som står inför problem på grund av klimatförändringar och global uppvärmning?

Marianne: De små östaterna - AOSIS står inför utrotning med havsnivån på grund av klimatförändringar. Under toppmötet i Köpenhamn satt journalisterna genom flera presskonferenser där AOSIS-länderna talade om sin rädsla med havsnivåökning och förlust av sina länder. "Vi har rätt att leva och se våra barns barn precis som du gör", sa en ung kvinnlig representant från Salomonöarna. Hon bröt ner på scenen och grät och bad till Yvo de Boer, verkställande sekreteraren för UNFCCC för att se till att det fanns ett rättvist och rättvist avtal i slutet av Köpenhamn. Det fanns också rädsla från AOSIS-länderna om att ett tak på 2 grader Celsius fortfarande skulle drunkna dem och världen borde inte titta på någonting över 1,5 grader. Bangladesh är ett annat land som har mycket trauma med översvämningar och havsnivån som gör jordbruket svårt. Kustlinjer i utvecklingsvärlden hotas och äntligen inser vi människor att våra ohanterliga populationer är grundorsaken till all denna spänning tillsammans med naturligtvis de historiska växthusgasutsläppen från den utvecklade världen.

Miljö @ B: Vilka är dina personliga känslor kring global uppvärmning?

Marianne: Jag kan se den globala uppvärmningen hända runt omkring mig. Oavsett var jag reser från Bonn till Köpenhamn, från Bali till Nairobi, ser effekterna överallt. Även i min egen hemstad Bangalore, som ansågs vara den luftkonditionerade staden i södra Indien, är värmen redan outhärdlig i mars.Jag känner personligen förutom att titta på den politiska krånglingen som pågår mellan världens politiker och fingret som pekar, vi som mänsklig ras måste ta våra egna initiativ för att hjälpa oss själva. Den globala uppvärmningen är här för att stanna, vi tog den på oss själva, så vad kan vi göra för att hjälpa oss själva är frågan som journalister måste sprida ordet att det är absolut nödvändigt att minska utsläppen av växthusgaser. Hur ska var och en av oss hjälpa till att uppnå en nedskärning är frågan.